Sverige driver globalt arbete för Gender Responsive Standards

Karin Lindmark på SIS leder ISO:s arbetsgrupp som ska få standardutvecklare över hela världen att ta hänsyn till olika individers fysiologiska, biologiska och sociala skillnader – ett viktigt arbete som kan rädda liv.

Varje dag kliver miljontals kvinnor in i bilar vars säkerhetsfunktioner inte är optimalt designade för deras kroppsform, muskelstyrka eller höjd. En konsekvens därav, är att kvinnor löper 73 procents högre risk än män att skadas allvarligt eller dö vid en frontalkrock. Detta eftersom dockorna som används vid krocktester främst har varit baserade på manliga kroppsproportioner.

Alltför länge har standarder utvecklats enligt devisen One Size Fits All, där standardanvändaren oftast är en man. Det har lett till att utvecklade produkter och system inte alltid tjänar eller skyddar alla användare lika väl. Karin Lindmark på Svenska institutet för standarder, SIS, har engagerat sig för att lösa det här globala problemet, genom att leda ISO:s arbete med Gender Responsive Standards.

Vad är Gender Responsive Standards?

– Det är standarder som utvecklats med hänsyn till könskillnader. Det betyder inte att vi får olika standarder för män och kvinnor. En könsmedveten standard erkänner och integrerar fysiologiska, biologiska och sociala skillnader för att produkter, tjänster och processer ska bli lika tillgängliga och säkra för alla användare. Hittills har arbetet i första hand fokuserat på att se till att mäns och kvinnors perspektiv beaktas. På sikt finns fler aspekter att ta hänsyn till, säger Karin Lindmark.

Något konkret exempel på vad ISO gör i den riktningen?

– Både ISO och IEC åtog sig att göra standardiseringen mer inkluderande när de 2019 skrev under UNECE:s deklaration. Idag finns bland annat en internationell strategisk grupp etablerad, som ger råd för att öka standardiseringens hänsyn till kön. De har dock en lång väg kvar att gå. Inom flera branscher fortsätter standarder att utvecklas utan hänsyn till viktiga könsskillnader, ofta på grund av brist på könsspecifik data i forskning och produkttester.

Konsekvenser av att ignorera kön i standarder

Hälso- och säkerhetsrisker: Vid exempelvis exponering för strålning löper kvinnor högre risk att utveckla eller dö i cancer vid samma strålningsnivåer som män. Industrihandskar och arbetskläder är ofta designade för mäns kroppsproportioner, vilket gör dem obekväma eller till och med osäkra för kvinnor. Kommittén som tar fram standarder för skyddsutrustning har dock nyligen införlivat ett genusperspektiv.

Teknologisk bias: Programvara för röstigenkänning fungerar ofta bättre för mansröster eftersom den främst tränas på manliga talprover. Det kan göra att kvinnors interaktion med AI-assistenter och kundtjänstsystem blir mindre effektiv.

Ojämlikhet på arbetsplatsen: I industriella miljöer är verktyg och maskiner ofta utformade utifrån manlig styrka och greppdimensioner, vilket skapar ytterligare barriärer för kvinnor inom dessa områden. Om utrustningen inte passar kan det leda till minskad produktivitet och större risk för skador.

Data och representationens roll

En av de största utmaningarna med att utveckla könsmedvetna standarder är bristen på könsspecifik data, som samlas in och analyseras separat för män och kvinnor. Utan dessa kan standardutvecklare inte korrekt bedöma om en produkt eller tjänst fungerar lika bra för alla användare.

Problemet förvärras av att kvinnor idag är underrepresenterade i de internationella kommittéer som tar fram standarder. Fler deltagande kvinnliga experter ökar sannolikheten för att den viktiga könsaspekten tas upp under standardutvecklingen.

Så kan vi göra framsteg

Vägen till verkligt inkluderande standarder kräver nya tankesätt och förändrad praktik.

◾Anta att kön spelar roll i varje standard – Alla nya och reviderade standarder bör genomgå en genusanalys för att identifiera potentiella skillnader. Verktyg har utvecklats för att hjälpa till med detta.

◾Använd könsspecifik data – Om sådan data är otillgänglig måste ansträngningar göras för att samla in den, i annat fall ska frånvaron erkännas som en begränsning.

◾Öka representationen – Fler kvinnor bör uppmuntras och stödjas att gå med i standardiseringskommittéer för att säkerställa att olika perspektiv är inkluderade.

◾Öka medvetenheten – Regeringar, industrier och organisationer måste inse vikten av könsmedvetna standarder och arbeta för att de ska implementeras.

En framtid med rättvisa standarder

I en värld som alltmer värdesätter mångfald och inkludering får standardisering inte förbises. Könsmedvetna standarder handlar om att säkerställa rättvisa, säkerhet och effektivitet för alla. Genom att säkerställa att genusperspektivet beaktas bygger vi ett mer rättvist samhälle – ett där alla, oavsett kön, kan dra nytta av de högsta nivåerna av säkerhet och användbarhet.

Nästa gång du kliver in i en bil, använder ett verktyg eller interagerar med teknik, fråga dig själv: Var detta designat med alla användare i åtanke? Om svaret är nej är det dags för en förändring!

_{Text: Marit Sæter, Standard Norge & Alice Helleday, Svenska institutet för standarder, SIS}