Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Alla företag, inte minst de med samhällskritiska funktioner, behöver ha beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten i händelse av en kris eller ytterst krig. Scanias ukrainachef, Håkan Jyde, vet vilka utmaningar det kan handla om att förbereda sig inför.
På dagen två år och elva månader efter Rysslands invasion av Ukraina besöker Scanias ukrainachef, Håkan Jyde, Svenska institutet för standarder, SIS. Han är här för att berätta om sina erfarenheter, för den arbetsgrupp som just nu utvecklar en ny svensk standard som ska stötta svenska företags beredskap, liksom samverkan och samordning mellan olika aktörer i händelse av en kris eller ytterst krig.
Håkan Jyde förmedlar en gripande historia som inkluderar många handfasta beslut. Bland annat att hjälpa de anställdas familjemedlemmar ut ur landet och snabbt flytta en dataserver.
– Om vi inte hade gjort det, hade vi förlorat all vår kunddata, berättar Håkan Jyde och visar upp en bild på en utbränd lagerlokal strax intill Scanias kontor som med all tydlighet illustrerar det prekära läget.
När säkerhetsavdelningen beordrade att alla icke ukrainska medarbetare skulle evakueras fick ledarskapet bedrivas på distans. Med hjälp av kontakter i Kiev kunde Håkan Jyde övervaka anläggningen från Södertälje.
– Vi trodde hela tiden på Ukraina. Efter att den långa militärkonvojen hade stoppats kunde jag åka tillbaka. Då var fasaden pepprad med granatsplitter och i en radio på mitt kontor hittades en mina. I övrigt klarade vi oss faktiskt hyfsat bra. En teori är att spriten som blivit kvar efter julfesten gjorde att de ryska soldater som ockuperat byggnaden saknade förmåga att orsaka mer omfattande skadegörelse.
Det var aldrig tal om att Scania skulle överge Ukraina. Däremot släppte de sin näst största marknad, Ryssland. Sedan dess går det åt mycket kraft till att säkerställa att Scanias lastbilar inte tar sig dit via omvägar.
– Vi fattade beslut om att temporärt flytta kontoret västerut, till det relativt lugna Lviv. Många tyckte att vi var galna när vi redan i juni bestämde oss för att öppna en andra verkstad i Kiev, men det är faktiskt ett av de mest lönsammaste beslut vi har tagit, säger Håkan Jyde.
Före kriget var Scanias största segment relaterade till vägprojekt. I ett land som ofta benämns som ”Europas kornbod” behövde lastbilarna göras om för att kunna frakta spannmål, när kriget snabbt ändrade behoven.
– Vår marknadsandel har växt och ligger idag på 30 procent. Bombningarna slår ut fönsterrutorna, så det finns exempelvis ett stort behov av glastransporter. Våra lastbilar medverkar också till att hjälpsändningar och att de många frivilliga initiativen når fram.
Håkan Jyde berättar vidare att han och kollegorna efter hand har vant sig vid de ständiga flyglarmen och att hålla sig borta från fönstren. Under kontoret finns ett skyddsrum med wifi och badrum. Den opålitliga elförsörjningen har lösts med flera generatorer.
– Här finns alltid elektricitet och det är inga problem att få folk till kontoret.
Däremot är det ett stort problem att hitta arbetskraft. Mobiliseringen är aggressiv.
– Vi måste transparent rapportera in alla som anställs och vad de har för kompetenser. För några veckor sedan förlorade vi vår it-chef. Vardagen handlar om att försöka upprätthålla det vanliga livet, så gott det går, men vid det här laget är folk rätt trötta och psykologiskt utslitna.
En i publiken ställer en fråga om vilka lärdomar som andra svenska företag kan dra av Scanias erfarenheter i Ukraina. Vad är viktigast för att höja beredskapen? Svaret kommer blixtsnabbt.
– Se till att skapa en kultur där människor inte är rädda och har mandat att fatta beslut. För i en krissituation kommer vi inte att hitta svar på det vi behöver i några manualer eller policyer, utan det handlar om att inte vara rädd att agera. | ![]() |
Ett konkret exempel på snabba beslut var när den ukrainska regeringen bestämde att alla som har b-körkort tillåts att köra lastbil.
– Hade det fungerat i Sverige utan en remissrunda?
Tillsammans med bland annat MSB, Försvarsmakten och FMV samt 20-talet företag utvecklar vi en ny svensk standard, som ska ge stöd för näringslivets beredskapsplanering, liksom samverkan och samordning mellan olika aktörer.
Preliminär publicering: november 2025
Vill du veta mer? Läs om arbetet i SIS kommitté för samhällssäkerhet eller kontakta Farnia Wuolo, projektledare på SIS.
Vår kommitté för Samhällssäkerhet bidrar till att stärka det civila försvaret och stödja totalförsvaret.
I en föränderlig värld full av osäkerheter är en väl integrerad risk- och kontinuitetshantering i verksamhetens ledningssystem en investering som organisationen inte har råd att avstå ifrån.