Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Här följer en förteckning av standarder som direkt och indirekt berör området.
Standard som innehåller regler och riktlinjer för att använda UML (UML 2) som modellbeskrivningsspråk vid utveckling av standardiserade specifikationer för geodata. Standarden går igenom hur man ska modellera i olika situationer och beskriver grundläggande datatyper för numeriska värden, text och måttenheter. En informativ bilaga ger riktlinjer för metodik för modellering av geodata och geodatatjänster. Standarden är användbar för den som ska modellera geodata enligt ISO 19100-seriens standarder.
Standard som specificerar hur information om tidsaspekter ska beskrivas. I tidsaspekter ingår tidpunkter och tidsintervall men även hantering av händelser, händelseföljder och förändring över tid. Standarden liknar standarden för rumsliga objekt, Modell för att beskriva rumsliga aspekter (ISO 19107:2019), men i stället för klasser för rumslig geometri och topologi så definierar standarden klasser för temporal geometri (tidpunkt, tidsperiod) och topologi (händelse, händelseföljd).
Representationen av temporala element är i standarden gjord som klassdiagram i UML. Klasserna beskriver både data och en uppsättning operationer som kan implementeras för att bearbeta och analysera data ur ett rumsligt perspektiv, t.ex. hur objekt förhåller sig till varandra. Klasserna ska användas i applikationsscheman för att ge attribut för tidsaspekter till de företeelser som ska beskrivas. Standarden vänder sig till den som modellerar geodata.
Standard som specificerar metoder för att konstruera, förbereda, underhålla och publicera ett eller flera samhörande register. En generell definition av ett register är en förteckning över unika identifierare och beskrivningar av det som identifierarna identifierar.
Standarden definierar olika roller kring ett register, exempelvis den som äger, förvaltar, driftar, föreslår ändringar och hämtar information från registret.
Standarden fungerar för alla typer av data, inte bara geodata, och innehåller ett schema som specificerar grundläggande data.
Standarden vänder sig till den som specificerar och konstruerar register eller system av flera register.
Teknisk specifikation som anger hur en producent av geodata ska agera för att försäkra sig om att geodatamängder lever upp till specificerade krav samt hur producentens kunder därigenom ska få tillit till producentens förmåga.
Specifikationen sågs tidigt under utvecklingen som en specifikation som bygger på ISO 9000. Inga sådana skrivningar finns dock kvar, troligen av hänsyn till länder som inte utgår från ISO 9000.
Specifikationen vänder sig till både producenter av geodata och deras kunder.
Svensk standard som bygger på ISO 28590 Sampling procedures for inspection by attributes. Serie av standarder för kvalitetsutvärdering av attribut med hjälp av stickprovsurval.
Standarden omfattar metoder och provtagningsplaner för attributkontroll. Den är främst avsedd för mottagningskontroll, men kan även användas vid internkontroll och leveranskontroll. Standarden är huvudsakligen avsedd för tillverkningsprocesser, men kan även användas för kontroll av enstaka leveranser.
Standardserien ett komplement till ISO 28590. Syftet med de metoder som fastställs är att se till att partier av acceptabel kvalitet har hög sannolikhet för godkännande, och att sannolikheten för att underkänna sämre partier är så hög som möjligt.
Standard SS-EN ISO 9000:2015 ligger till grund för samtliga standarder inom området kvalitetsledningssystem, dvs. ISO 9000-serien. Den beskriver principer och terminologi som är av central betydelse i arbetet med kvalitetsledning. Utöver termer och definitioner ingår även begreppsdiagram som illustrerar begreppens relation till varandra.
Standarden kan användas enskilt, eller i kombination med de övriga kvalitetsledningsstandarderna, för att bygga en organisations kvalitetsledningssystem.
Kvalitetsledningssystem – ett verktyg för måluppfyllelse
Ett kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 förbättrar möjligheterna för en organisation att identifiera såväl besparingsområden som konkurrensmässiga fördelar. Det leder i sin tur till bl.a.:
Sammantaget skapar ett sådant kvalitetsledningssystem goda förutsättningar för organisationen att uppnå sina mål.
Fördelar med att använda standarden
Standarden innehåller grundläggande kunskap som behövs för att kunna införa, tillämpa och förvalta ett kvalitetsledningssystem. Liksom övriga standarder i ISO 9000-serien är den tillämplig på alla slags organisationer, oavsett storlek, komplexitet och typ av verksamhet.
Standarden är särskilt lämplig för aktörer som vill utöka sin kunskap om kvalitetsledning och för dem som behöver sätta sig in i den terminologi som används på området. Den fungerar även som stöd för utvecklare av standarder som anknyter till ISO 9001.
Seriens delstandarder behandlar kvalitet utifrån flera aspekter, där allmän datakvalitet och masterdatakvalitet är av intresse här.
ISO 8000 omfattar kvalitetsegenskaper för industriella data, det gäller hela produktens livscykel från start till tillgängliggörande. ISO 8000 ger ramar för att förbättra kvalitet för specifika typer av data. Ramarna kan användas självständigt eller tillsammans med ledningssystem för kvalitet.
Förmågan att skapa, samla in, lagra, behålla, överföra, processa och presentera data att stödja affärsprocesser på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt kräver både en förståelse av egenskaperna hos de data som avgör dess kvalitet, och en förmåga att mäta, hantera och rapportera om datakvalitet. ISO 8000 definierar egenskaper som kan testas av alla organisationer i dataleveranskedjan för att objektivt fastställa överensstämmelse till ISO 8000.
Några av delarna