Denna Europastandard är begränsad till att omfatta mätning av vertikala hjulkrafter och beräkning av härledda storheter för fordon i trafik. Mätningar på tåg i rörelse används för att uppskatta statiska krafter.
Härledda storheter kan vara:
– axellaster
– lastskillnad mellan sidorna på hjulpar, boggi, fordon
– vikt för komplett fordon eller tågset
– genomsnittlig axellast för fordon eller tågset.
Standarden behandlar inte bedömning av:
– dynamisk hjulkraft eller härledda storheter
– hjulens skick (exempelvis form, profil, bromsplattor)
– lateral hjulkraft
– kombination av laterala och vertikala hjulkrafter.
Standarden definierar noggrannhetsklasser för mätningar som ska utföras vid hastighet över 5 km/h inom det kalibrerade området, som kan vara upp till den tillåtna hastigheten för linjen.
Standardens syfte är att inhämta mätresultat som ger representativa värden för distribution av vertikala hjulkrafter för ett fordon i rörelse, vilka under ideala förhållanden skulle vara snarlika dem som kan inhämtas från ett stillastående fordon.
Standarden specificerar inga begränsningar avseende de typer av fordon som kan övervakas, eller avseende vilka nät eller linjer mätsystemet kan installeras för.
Standarden anger minsta tekniska krav och metrologiska egenskaper för ett system för mätning och bedömning av ett antal parametrar för fordonsbelastning. Dessutom definieras noggrannhetsklasser för de mätta parametrarna samt förfarande för verifiering av kalibrering.
Det mätsystem som beskrivs i den här standarden bör inte betraktas som säkerhetskritiskt. Om mätsystemet ansluts till ett system för tågtrafikledning och -styrning kan krav som inte omfattas av denna standard vara tillämpliga.
Mätsystem som överensstämmer med denna standard har potential att förbättra säkerheten inom järnvägssektorn. Aktuella förfaranden för drift och underhåll, snarare än denna standard, är dock obligatoriska för att säkerställa säkerhetsnivån för europeiska järnvägsnät.