Översikt över mått i standarden

Det finns ett stort antal mått upptagna i standarden, men antalet mått som är lämpliga att använda för en viss datamängd brukar vara betydligt färre. En del mått är t.ex. enkla att kontrollera via maskinella kontroller medan andra kräver stora resurser både personellt och i tid. Det är viktigt att prioritera vilka mått som väljs eftersom alla mått kräver ett uppföljningsarbete och det gäller hela tiden att avväga nytta mot kostnad. Det kan också vara bra att använda mått som andra aktörer har erfarenhet av.

Se exempel på några Favoritmått.

I ISO 19157 har alla krav blivit numrerade med ett "Id". I Annex D beskrivs vissa krav i tabeller som har rubriker som startar med "D." och ett nummer. Märk att tabellnummer och krav Id stämmer bara överens i vissa fall.    

För kvalitetskategorierna fullständighet, logisk konsistens, tematisk noggrannhet (klassificeringsnoggrannhet och kvalitativa attribut) samt datakvalitetsegenskapen temporal validitet kan man välja om måttet ska vara antal, andel eller en felindikator (ja/nej). Vilket som är att föredra får bedömas från fall till fall. Vid stora datamängder är andel att föredra före antal i kommunikationen med användarna, men båda måtten går att redovisa parallellt. Det förekommer också positiva (antal/andel rätt) och negativa (antal/andel fel) mått.

Vanliga mått för utvärderingen av fullständighet är id 3 och id 7 där andelen objekt för övertalighet eller brist tas fram. Vill man mäta antal är måtten id 2 respektive id 6.

Vanliga mått för kontroll av konceptuell konsistens är id 8, id 9 och id 11, för domänkonsistens id 14 – 18 och för formatkonsistens id 119 och id 19, id 20. För kontroll av topologisk konsistens finns ett stort antal mått och vanligast är id 21, id 23, id 26, id 27.

Temporal konsistens har endast ett mått med felindikator, id 159, som talar om ifall den kronologiska ordningsföljden är fel eller ej. Temporal validitet använder samma mått som domänkonsistens, id 14 - 18.

Datakvalitetsegenskaperna som handlar om noggrannhet (läges-, tematisk- och tidmätning) använder sig av olika statistiska mått. Samtliga mått för noggrannhet för en tidmätning, id 54 – 59, tematisk noggrannhet för kvantitativa attribut, id 68 – 73, samt vissa mått för vertikal absolut lägesnoggrannhet, id 33 – 38, är av typen noggrannhet med en specifik signifikansnivå.

Absolut lägesnoggrannhet har dels generella mått, dels separata mått för plan respektive höjd. Av de vertikala måtten är 6 st. identiska med de mått som används för noggrannhet för en tidmätning och tematisk noggrannhet för kvantitativa attribut. De mått som är vanligast förekommande i Sverige är Kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen, id 39, respektive Kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen för planimetri, id 47. Relativ lägesnoggrannhet har endast två mått, ett för plan och ett för höjd, id 52 och id 53. Lägesnoggrannhet för rasterdata använder samma mått som absolut lägesnoggrannhet.

Läs mer i SIS-TR 40:2015 Geografisk information - Tekniskt ramverk - Handbok för dataproduktspecifikation.