Tre frågor till Kerstin Littke, konsult med lång erfarenhet av valideringsfrågor inom gymnasie- och vuxenutbildningen. Hon är också ordförande i SIS arbetsgrupp som ansvarar för att utarbeta en ny standard om validering av individuella kompetenser – något som ska leda till en ny standard inom kvalitetsledning.

Ditt uppdrag handlar om att utarbeta en vägledande standard för all validering av individuell kompetens, och därmed även validering av nyanlända invandrares kompetens. Vilka fördelar ser du där?

– Eftersom vi just nu har en stor invandring och ett omfattande flyktingmottagande är det viktigt att vi så snabbt som möjligt kan kartlägga människors kompetens och efter kartläggningen erbjuda dem kompetensförsörjning och kompletterande utbildningsinsatser utifrån behov. Men många är redan välutbildade. Ungefär en tredjedel av de syrier som kommer till Sverige i dag har en eftergymnasial utbildning, många av dem inom yrken där vi har brist på arbetskraft. Jag tänker bland annat på sjukvården och industrin.

– Jag är övertygad om att validering kan bidra till en förbättrad integration, mångfald och jämställdhet. Validering ökar också möjligheterna till en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden. Det ger arbetsgivare, branschorganisationer och offentliga arbetsmarknadsorganisationer möjlighet att på ett bättre sätt än i dag effektivisera sina insatser när det gäller kompetensutveckling och utbildning.

Vad innebär den nya standarden?

– Den beskriver vad validering är och hur och av vem den kan användas. Dessutom tar den upp vad som är väsentligt för att det ska bli en hög kvalitet i genomförandet. SIS standard följer principerna i EU-kommissionens rekommendation för validering. Vi som har jobbat med att ta fram standarden består av representanter för privata näringslivet, statliga myndigheter och universitet. För oss har det också varit viktigt att standarden ska kunna fungera i alla typer av verksamheter, alltså även för egenföretagare och i företag med få anställda.

– Trots att många förstår värdet av validering har det varit trögt att få saker att hända. Vi hoppas att den nya standarden ska ge så pass tydlig vägledning i valideringsprocessen att fler utbildningsorganisationer och arbetsgivare ser validering som en naturlig del av den strategiska kompetensförsörjningen.

Hur kan nyanlända snabbare komma in i arbetslivet?

– Det är viktigt att de så snart som möjligt kommer till en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse. Redan i dag finns det exempel på yrkesutbildningar med språkstöd som genomförs med gott resultat. Tyvärr tas det ofta för liten hänsyn till vad individen redan kan. Genom att inleda processen med validering ges ökade möjligheter för arbetsgivare att få tag i rätt kompetens samtidigt som nyanlända får jobba i sitt yrke och med det de är intresserade av. Det gäller att använda kompetensen rätt – nyanlända ska inte bara få ett jobb, de ska få rätt jobb. 

– Flera universitet och högskolor arbetar aktivt med den här frågan i olika så kallade snabbspår. Många lärosäten vill också lätta på kravet på kunskaper i svenska. Det finns bland annat ett antal pilotprojekt med kompletterande lärarutbildning, där studenterna börjar med kurser på sina hemspråk och kompetensen i svenska bedöms först i slutet av kurserna.

Text: Ylva Carlsson
Foto: Johan Knobe